Oj, kanske börjar bli dags att sammanfatta min helg med det ultimata underbara och bästa loppet och troligen den bästa dagen i mitt liv?!

Fredag

Allt börjar på fredagen när jag har en helt ledig dag, vaknar klär på mig och går ut till mamma för att käka frukost med henne och va lite kvalitétstid där. Sedan skjuta dem till tåget och handla lite innan Ida kommer. Underbara Ida som jag saknat så mycket, ska vi tillbringa en hel helg tillsammans! Hon den stackarn råkar köra fel så kommer något sent men bättre sent än aldrig! Vi handlar lite inför helgen, ser till att köpa med Pepsi max till efter målgången på lördag. Är fnissiga, uppspelta och väldigt lyckliga över denna helg som ska komma.

Vi mellanlandar en sväng hemma innan det är dags att åka och hämta ut nummerlappar och chip som ska sitta på skorna, sedan knatar vi med det nog bästaste ultralöpargänget ever och käkar.

Det blev en salig blandning på mat och den stackars servitrisen visse inte riktigt åt vilket håll hon skulle vända sig, men till slut blev allt bra och alla fick de som de beställt. Supergott var det, och jag min vanatrogen laddade upp med pizza då det fungerade kanon för mig i somras inför maran! Efter detta åkte jag och Ida hem för att fnissa, äta massa godis och glass och sedan försöka sova. Det blev en natt med mycket nervositet, koll på klockan och med detta; lite sömn.

Lördag

Klev upp kl sju för att göra kaffe och frukost, och vilken frukost! Det var bananpannkakor, chokladbollsgröt, surdegsmorotsbröd och grapefrukt. NOM! Sedan var det dags att börja tagga till, fixa med nummerlappar, chip på skorna och det viktigaste. Våra nyinköpta tokrosa tröjor!

Heja oss! Woopwoop ;)

Sedan åkte vi till starten där vi träffade på gänget igen! Vädret var underbart med toksol och även lite blåst så det inte blev förvarmt. Alldeles innan start körde vi ett kanonfoto på gänget, pojkarna skulle rusa som små tjurar medans fyra av tjejerna mest gick in för att ta sig runt alla 6 timmar. För ni fattar, 6 timmar är låååång tid, det är sjukt lång tid!

The gaaang

Så gick startskottet och vi begav oss, joggade på och pratade massor. Gosse vad underbart! Tiden bara sprang iväg och rätt vare var hade vi nått distansrekord för i år (inte så konstigt eftersom jag som längst sprungit 15 km i år). Vi gick på toa efter ca 1½ timme för att kissa och slippa göra det senare i loppet. Vid varje varvning som var efter 1200 m så fanns massa gotta att pilla i sig! Ahlgrens bilar, chips, salta skruvar, gummibjörnar, choklad, köttbullar, korv med bröd ja ni fattar. Massor massor och till detta vatten, cola, kaffe, sportdryck och saft.

Banan var perfekt, det sluttade lite nedåt nästan hela rundan utom sista knixet som var en ganska brant backe så där gick vi nästan från start. Att vi sedan sprang runt runt på denna bana nästa 50 varv var inget som spelade någon roll, man tröttnade konstigt nog inte. Jag trodde verkligen jag skulle hata banan och loppet efter två timmar men det var lika underbart varje varv! Poff sa de så hade vi sprungit ett marathon och jag och Ida körde silly walk bara för att vi kunde liksom ;)

Vid denna tid började kroppen kännas att man varit igång ca fem timmar med att joggat och promenerad bitvis. Men samtidigt började jag någonstans i bakhuvudet gro ett hopp om att kanske, kanske kanske komma upp i fem mil. det vore ju sjukt men samtidigt så häftigt! Så när det var ca 40 min kvar så knuffade Ida och Jennie iväg mig och sa de "kör ba Bella, kör!" så jag spurtade på den spurtning man nu kunde efter nästan 5½ timme igång och peppade och räknade ned varvet. det sjukt, jag närmade mig verkligen fem mil! När det var ett varv kvar kom jag ikapp Ida och sa de "nu kör vi sista varvet tillsammans" och de gjorde vi, väl över målgången ställde jag mig och stretchade, mycket nöjd med mina fem mil. Så säger arrangören "kom igen, du hinner ett varv till!" jag smått fräster fast på skoj "nej jag har mina fem mil nu, jag är nöjd". Precis när jag sagt det kommer Jennie i värsta farten och säger "ETT VARV TILL SÅ JAG ÄR UPPE I FEM OCKSÅ, HÄNG PÅ!" så jag och Ida gör ett tvärkast och rusar efter. Skrikandes, hojtandes, ömmande och helt lyriska spurtar vi sista varvet och fixar de innan tiden är slut. Vart vi fick energin ifrån?! Ingen som vet, den bara dök upp. Sedan var vi så endorfinfyllda med ömmande ben så vi visste inte vart vi skulle ta vägen. Duschade våra ömma kroppar, åt mat med hela gänget och sedan åkte jag och Ida hem. Plockade upp Tessan efter vägen för nu skulle vi hem och svira om till fest minsann!

Stolta och sjukt nöjda brudar!

Kvällen bjöd på mello final, umgänge, skratt och glada miner innan vi drog till krogen och dansade järnet. Jag och Tessan sprang till krogen och hon fräste lite åt mig att jag skulle inte kunna springa med henne efter 6 timmar, men jag hade så mycket endorfiner att det gick inte att sluta. Vi dansade som tokar och hoppade. Vet fortfarande inte riktigt vart energin kom ifrån men kul hade vi!

Söndagen gick mest åt att lalla runt, körde tvättstugan och lagade de godaste hamburgarna ever innan vi plockade upp mamma och nils vid tåget och sedan brummade Ida hem. Jag saknade henne redan, och trots att vi var ganska ömma i främst höfterna i söndags och pyttelite igår innan jag tog en joggingrunda med mamma så är både jag och Ida rörande överrens om att detta ska vi göra igen! Och igen och igen. Vi kan numera kalla oss Ultralöpare och 6 timmarslopp verkar vara bland det bästa man kan göra. Love it!

Puss!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hoppsan vad tiden springer iväg! Minns inte riktigt när jag skrev senast mer än att de var ett bra tag sedan... Alla fall, har lite julledigt nu, underbart! Jobbade öppningen dagen innan julafton vilket gjorde att jag slutade tidigt den dagen också...

Här sitter jag och toookgäspar. så galet trött så de finns liksom inte! Ändå har jag litegranna av sovmorgon för andra dagen i rad. men då blir man ju vaken på natten när Simon kommer hem. så har man svårt att somna om dessvärre. så inatt blir det ...

Godmorgon!   Gosh så trött jag är på morgonen, är ju verkligen inte van att kliva upp såhär tidigt. men jag mår bra! jag är så glad att ha börjat jobba igen och igår var en supermysig dag trots vissa tvätstående barn ^^,   på morgonen tillexe...

När man är så trött att man är illamående redan när man kliver upp. gav upp försöket att sova när de var en halvtimme kvar innan klockan skulle ringa.. och man vet att veckan inte ens har börjat ännu. Jobbar 8-17.15 idag och jag har inatt legat och v...

Ser ljuset i tunneln! Känner mig bättre, sover iofs oroligt men kan ju bero på att jag knappt gjort annat än att sova och vila senaste veckorna. Men jag hostar i princip ingenting, kan nästan sova utan nässpray och jag känner mig piggare. Så bara den...