Det går bra nu!

Jag ligger nedbäddad i väntan på att klockan ska bli efter fem så jag kan börja göra mig i ordning för första delen av löpkursen jag återigen håller för medborgarskolan! Men innan de ska jag ligga här och försöka att inte känna på mina kära krämpor jag dragit på mig.. haha.

Först i söndags var ju jag och Torill ute på en njutningsrunda i solen med vätskeryggorna på. Hemma så ser jag ju ut som om jag blev uppraggad av Drakula under lördagen. mycket tjusiga skavmärken på halsen som jag inte haft sedan i somras. Nåväl, de är la hanterbart tänker jag..

Iväg på Yoga i måndags där jag är omsidig som ett kylskåp, inser att det lätt får bli mer yoga för min del framöver när jag dessutom vaknar med träningsvärk på tisdagen.. Tisdagen beger jag mig sedan mitt på dagen för att spana in boulongern lite inför kvällens löpning. (Nu tänker ni, hon sprang ju där i 6 h förra helgen, varför inte kolla läget då?! Nein, för man tänker liksom inte på de då..) Det gick bra och jag kom hem med 10,5 km i benen. 

Väl hemma har ju min kära fastighetsskötare fixat min diskbänk och jag upptäcker till min förtjusning en ny silikonlist han satt dit, vad gör jag? Pillar såklart! Det måste man ju, men nej, den var inte torr så jag blev lite kletig och fick ett fint fingeravtryck dessutom på plats ^^

På kvällen ska jag och Torill ut för en liten joggingrunda också, allt går frid och fröjd till ungefär 5 km in på rundan, då springer jag på ett såntdär vitt spännbandsliknande som sitter runt paket man får på posten. Ni vet de där hårda vita banden som man får pilla upp liksom? Bara de att detta inte var uppillat, och jag lyckas trampa på detta istället för på sidan av. Så den "reser sig" (sedan när brukar sådant vara ett problem.. I know..) och jag lyckas på något vis fastna med andra foten i och BAM ligger jag på marken. Knäna och handflatorna blåslagna och uppskrapade. Men som den viking jag är fortsatte jag såklart springa. Lite stelt och ömt såklart men jag tog mig runt. Väl hemma med 15 km i benen. Så hela dagen slutade ändå med 25,5 km. Vilket jag är nöjd med! och därför valde jag idag att ha en vilodag. För mina knän är blåslagna verkligen och handflatan värker samt Drakula märkena på halsen gör sig till känna.

Krigsskador!

Nåväl, bara att bita ihop och låta mina kära deltagare ta ut sig lite åt mig ikväll också då ;)

Sedan var jag och Matilda på stan idag, vi lunchade och kollade efter halsband till hennes galet snygga långklänning. Då vi åker ned till bottenvåningen på Åhléns får jag syn på något riiiktigt fult! och det slår mig att sånt brukar tyvärr inte vara ovanligt när man kollar på Plus size avdelningarna, men detta var något av de fulaste jag sett..

Och jag utbrister spontant "Bara för att man är tjock behöver man inte ha dålig klädstil!" och det står jag för. De där mönstrade byxorna och den där tröjan till var inte okej, inte okej på en "smal människa", inte heller på en som är större än vad som ryms inom "normen". nej fy...

Ha en toppendag allesammans!

Puuss

Här sitter jag med ett fånigt leende på läpparna. Ett sånt där leende man har när man är nykär. Fast jag inte är nykär. Förutom i löpningen kanske...? Jag har ju haft världens bästa helg måste jag säga! Kan man vara kär fast ändå inte?

Vi spolar tillbaka, igår skulle jag och Torill ut på ett pass i blåsten som jag skrev. Vi sprätte iväg som små kaniner, valde en runda som innebar en sväng i skogen där vi klättrade och klättrade rätt upp för berget, så då bytte vi skepnad till bergsgetter istället för kaniner, innan vi sedan bytte tillbaka till de smidiga igen. (Erkänn, ni ser framför er hur vi skuttra fram lätt och lekande i en 90 graders lutning? snudd på alltså ;) ) Sedan att det var storm, riktigt blåsigt verkligen bitvis låtsades vi inte om. Såna saker om att vi ibland fick sådan motvind att vi nästan stod stilla, det är sånt som bygger pannbenet som löpare, sånt som gör att man får ta i lite extra och le lite till och intala sig "jag gillar detta, vinden är min vän". Till slut kom vi alla fall fram och hem, 20 km rikare för mig, 25 km blev de la i slutet för Torill.

Sedan hade jag en såndär dag, som man tyvärr har allt för sällan, då man känner att "damn, I'm good" drog på mig hängselshortsen till jobbet och gled runt där. Njöt till tusen av livet och var bara jätteglad. Folk frågade om jag skulle ut och slira senare, men icke! Jag hade ju bokat dejt med min finafina Matilda!

Så när jag slutade jobbet mötte hon upp mig, vi knatade på willys och handlade gomat, skrattade och bara njöt. Sedan knäppte vi igång Johan Glans World Tourn, och jisses vad vi skrattade! Låg dubbelvikta och kved. Fick ont i magen av allt skratt och somnade med ett leende på läpparna igårkväll. Vem behöver kille när man har underbara människor i sin omgivning som ger en allt och lite till?!

Idag klev jag upp kl 7 för jag hade återigen bokat löpdejt med finaste underbara Torill, och vilken dejt vi hade! Hon fråga igår "är du redo för 30-33 km då?" shooot sa jag. eftersom de vaknades riktigt långpass passade jag på att tagga till med gröt extra allt! Lite extra kvarg + riven kokos och lite torkade blåbär i. Precis vad jag och min kropp behövde. nomnom!

Solen sken när vi begav oss och det var inte ens i närheten av samma vindstyrka som igår. Vi skrattade, skuttade, log och bara njöt helavägen till stenstorp och tillbaka. Trötta ben ska medges, hade ju trots allt sprungit en hel del under veckan som var redan, 69 km tror jag. Men vad gör det, solen gav energi, vi mötte glada människor längst vägen. och omgivningen!! Vilken omgivning vi sprang genom, det var skog, öppna fält och alldeles underbart. Som taget ur film.

Väl hemma kunde jag glatt överraskad, stanna klockan på 35,5 km.

Och jag var ändå relativt pigg i benen fortfarade! De hade kunnat ta mig längre om det behövts så att säga. Jag älskar mina ben, trots att de ser ut som stockar och att jag inte har en såndär smal välsvarvad kropp så fortsätter den dock prestera gång på gång. Vad skulle jag göra utan den?! Nä precis. Nu sitter jag här i min supermysiga onepice och bara vrålnjuter av känslan i kroppen och leendet tänker inte lämna mina läppar. För idag är en bra dag igen, och det tänker jag hålla fast vid!

Puss

Hej storm! Idag ska man ut och springa, känns ju sådäääär.. funderar på att ta manteln på mig så man ser ut som stålmannen alla fall åt något håll ^^

Denna vecka har jag haft en såndär vecka då man ständigt förklarar sig på..konstiga sätt.. Tex så skulle jag berätta om min lördag för en person på gymmet, så jag sa som så "alltså, jag var som en durasellkanin på dansgolvet! bara stod och hoppa å hoppa å hoppa" och någonstans senare i den konversationen råkade jag uttrycka det snarare som att jag var som en kanin.. de lät lite smått fel innan jag kom mig för att tillägga durasellkanin såklart!

Ungefär i samma veva så blev det lite galet för höll på och snapchata (ni vet programmet där man skickar bilder och text och bara drygar sig?), alla fall, där så skicka jag en bild på mig till en kompis. Mitt hår stod rätt ut som värsta trollet och solen sken in så mina ögon såg lysande ut liksom. Så jag skrev "kolla Penntrollet :D" och där spårade ju den konversationen..

För då fick jag till svar att sure, superlik. och jag svarade, korkat nog "ny karriär vettu ;D" kompisen "haha som penntroll?" jag "jaa, fatta coolt att ha de som yrke!" kompisen "du kommer få pennor i stjärten då" jag "Jag får väl vara ett av de stora trollen som inte får penna i rumpan fattaru väl!!"

jaa, say no more. Får fortfarande sms ibland "Hey Penntrollet, fått någon penna i rumpan än?" nej jag har inte riktigt lärt mig detta med att hålla tyst om exakt alla korkade tankar jag har ^^

Nu ska jag tagga till, göra iordning min tokgoda supercoola lördagsgröt (precis som alla andra dagar men vi låtsas - okej!)

Pusss

God morgon!

Idag är jag glad, solen lyser! Jag gillar sol. Då blir man glad i magen.

Det har varit tyst här för veckan har inte bjudit på så mycket, mer än löpning och jobb. och igår ett brutalt cirkelpass. Det sista passet på någon vecka, för nästa vecka drar min löparkurs igång! woopwoop ;> I tisdags sprang jag ute i kortärmat och kjolbyxorna, så galet skönt! Jag swishade runt som en virvelvind! Ägde varje steg jag tog och njöt i solen :D

Sedan var det en underbar kväll på jobbet, härliga människor som också var glada av solen skulle jag tro! För såg nog inte en enda butter min minsann. Underbart!!

Igår var det ännu mer sol, och en ännu mer glad Bella begav sig ut i linne och byxor!! Heeelt underbart, jag sprättade runt 12 km, men hann inte ens komma 300 m innan en kvinna frågade om jag inte frös. Jag log mot henne och bara skakade på huvudet. Kände hon inte solen? 7 plus i skuggan bara ju! Så jag njöt järnet även under den rundan, leende och uttittad av nästan varenda en jag mötte. Fast det var ju en fin kontrast, jag i linne och kortare byxor, de i dunjacka och långbyxor.

Sedan vare hem, äta och tagga om för cirkel. och vilken cirkel! Känslan när Hanna går och donar iordning stationerna och mumlar för sig själv "Idag ska jag vara elaka mot er" gjorde att både jag och Susanne övervägde att smita på toaletten resten av passet. Lunchen smakade sådääär när man fick svälja den under sista varvet... nåväl, stationerna var som följande: Burpeesgång, russiantwist, flygplanet x 2, springa upp på låda, dips, små knäböjshopp/knäböj/utfallssteg, plankan med knädopp, grodhopp/utfallssteg, sidoskutt över bräda, sumoknäböj, djupa armhävningar - fokus teknik, sidohopp över bräda, vandrande planka, knäböj + kasta medicinboll upp mot väggen.

PUUUH, behöver jag säga att det känns idag? Behöver jag känna att jag mådde illa efteråt?

dagens runda kommer med andra ord bli smärtsam, uppmjukande och alldeles alldeles underbar i solen skulle jag tro.

Puss!

Sååå, hur var gårdagen tänker ni nu?

Jo det ska jag talaom för er! Dagen var bra på alla sätt och vis. Helt underbar för att vara helt ärlig ^^

Tog mig till starten för mitt trejde 6 timmarslopp, det var 10 års jubileum dessutom för detta loppet, så drygt 200 anmälda glada löpare stod redo vid starten. Jag hittade Roxen innan så han fick en rosa balettkjol av mig för det var våran grej för dagen. att ha balettkjol på oss!

Därefter gick startskottet. Min målsättning var som sagt att fixa ultra, att fixa tidigare banrekord på 51 490 m. Om och när jag fixat det skulle jag bara ta varv för varv. Jag hängde på Torill första två timmarna, tiden bara sprang iväg och så gjorde även vi! fixade de första 20 km på omkring 1.55 eller nå sånt om inte snabbare till och med. Sedan tog jag och gick lite med mamma för jag kände att jag egentligen inte hade någon brådska, ville kika lite hur de gick för henne och så :)

varv efter varv avverkades, jag sprang ibland med Torill, ibland med Roxen ibland med mamma och ibland själv. poff sa de så var marathondistansen fixad. Då tänkte jag att jag har 1 h och 45 min på mig att fixa 15 km. borde inte vara några problem! så jag valde att gå lite med mamma och fortsatte så upp till 50 km, då hade jag fortfarande 1 h på mig, och där började jag inse att jag nog kunde fixa 55 km till och med.. Så nötte och nötte, när jag hade ett varv till 55 km gick jag det med mamma.

Då sa jag till henne "nu har vi en halvtimme på oss att fixa 1 km, de gör vi!" och så gick vi där, pratade om dagens prestation, hur bra väder vi haft. För solen hade lysit för oss hela dagen! visst hade det blåst men det var underbart väder i det stora hela, glada människor, bra publik och grymma funktionärer. Så när vi närmar oss varvning så säger jag till mamma att visst hade jag kunnat pressa mig och springa detta varvet och även sprungit nästa så jag kommit upp i 57 km, men jag orkar inte pressa mig. Vill inte heller för den delen, vill njuta sa jag. Och hon höll med, menade på att någon gång ska jag ju ta 57 km också, behöver inte vara just idag.

Sedan kommer vi till mål, då säger Reima "15 min kvar av loppet!!" så inser jag att tusan, jag har en chans att fixa ett varv till ändå om jag springer. Så jag pluggar in lurarna, drar på housemusiken på högsta och 'sprätter' iväg sådär bra som man nu kan sprätta efter nästan 6 timmars löpning/jogg/lunk/promenad. Jag tar mitt sista varv och kan äntligen stretcha och känna mig grymt nöjd med dagen, mamma fixar också ett till varv precis innan skottet går av så de var riktigt skoj!!

Jag hade alltså tidigare från ifjol ett pb på 51 470 m på detta lopp, i år sprang jag 57 038 m. Grymt nöjd är vad jag är!!

Därefter var det dusch och mat, innan jag piffade upp mig och gjorde mig redo för utgång med de bästa här i Skövde! Roxen hängde med på förfesten innan hans far hämtade upp honom. och kul hade vi!! Vilket underbart gäng jag har hittat här, och som jag trivs med alla människor. Så lätta att prata med och glada är de allihopa också :)

Roxen hittade dessutom en tomteluva mitt i allt så vi kirrade tomtetågets outfit redan tänkte vi ;) haha. Ser fram emot nästa gång han kommer ned för då tusan ska vi festa järnet igen! Nu drog han ju mitt i förfesten men nästa gång - jag säger bara de!!

Vi drog ut sedan, hela gänget splittrades så några hamna på husaren och några på bogrens. men vi dansade massor och hade riktigt skoj. Det sjuka var ju att jag inte kände något allt i benen vad jag sysslat med under dagen! Lika idag känner jag ingenting heller. Nästan så jag blir lite besviken på att benen känns så oförskämt pigga! Nåväl, här ligger jag alla fall och rånjuter i sängen. Klurar på att ta en liten promenix kanske så man får lite sol på näsan innan den går helt ned och får friskluft i kroppen också :)

Hoppas ni alla har haft en fanastisk helg! Det har min varit, oh så underbar den har varit :D

Puss på er!

Då var dagen här, dags för mitt tredje 6 timmars lopp.

Men bara för att det är mitt tredje behöver de inte betyda att jag är bättre laddad eller vet vad jag ger mig in på ännu. En sak vet jag alla fall, det är att jag ska njuta! Jag ska ha en kanondag i solen med massa underbara människor runt om mig. Och när dagen är slut, man har sprungit sina mil och fortfarande känner de där endorfinmolnet omkring sig så slår vi klackarna i taket och firar dagens genomförande! Det är precis så jag tänker göra ;) Precis som ifjol: HÄR. (Btw, firade 1 år med ultralöpningen i torsdags minsann! Vi rev av en fin milsrunda tillsammans då)

Jag kommer självklart sakna min underbara, tokiga Ida som alltid får mig att le och skratta. Även när man är på botten så har hon den inverkan på mig :)

Däremot har ju min kära mor fått en snetändning och ska delta i årets 6 timmars!! ;) Och inte nog med detta har hon fixat en liten insamling där folk betalar x antal kr per km för cancerfonden. Så jag är inte helt hundra men har för mig hon hade kring 50 kr/km häromdagen. Vilket jag tycker borde uppmärksammas!! Fler såna människor som gör såna saker för världen.

Nu vet jag att ni alla sitter där och tänker "jaja, vi fattar, hon ska springa runt runt i 6 timmar. Galning.. men kvällen!! vad händer ikväll?!" Nåväääl, jag ska väl berätta lite för er då.. Jag, min rastlösa sak, gick på stan i måndags och fönstershopade (trodde jag!).. tills jag kom till hm, där de hade ett reaställ som jag kikade in.. på detta reaställ hittade jag något svart litet som jag plockade med mig till provhytten (vet inte varför, förmycket sömn, förlite sömn, förmycket kaffe what ever..) och denna svarta lilla sak fick alltså följa med mig hem!! Den hade ju kunnat hänga kvar i garderoben lite fint sådär som om de aldrig hänt, om jag mitt spån, inte berättat detta för Sebastian. Som såklart utbrister "Den ska du ha på lördag!" jahaja, så var den planen förstörd.. Såå.. idag har jag även en plan under löpningen - äta så lite som möjligt så klänningen sitter sååå bra de bara går. För nu ska den tydligen vara på ikväll..

Det bjuder jag på tänker jag! Har ni tur i oturen kanske jag knäpper kort på den stackars lilla svarta tygbiten och slänger upp innan det brakar lös ikväll ;)

Nu taggar vi! Dags att pilla med förberedelser och mantlar och balettkjolar ;) Tjipptjipp!!

PUUSSS

har man inget annat för sig under löprundan så kan man ju alltid fundera över hur galet komplicerade vi tjejer faktist är!

det är ju ingen nyhet, men egentligen.. tänk själva, alla tjejer (inkluderar mig själv) snackar om hur vi vill att killar ska vara. De ska vara badboys men samtidigt omtänksamma och romantiska, men inte toffliga! men vi vill inte heller att de ska skita i oss utan de ska minsann lyfta oss mot himlen som om vi vore en gåva sänd därifrån. Vi vill såklart dras till deras yttre men ändå inte behöva slåss med andra tjejer om dem.

Vi vill att de ska ha samma intressen som oss, men också ha ett eget liv. Vi vill ju såklart att de ska tycka om oss för den vi är, men samtidigt har vi tjejer en tendens att vilja sminka och piffa upp oss för dem.. vi kan inta ta komplimanger av dem men suktar ändå ständigt efter att få höra hur mycket de uppskattar oss, tycker om vårat utseende, kroppar och allt vi gör..

VARFÖR håller vi på så? varför letar man inte efter någon där man bara poff känner kemin klickar och thats it. Inte överanalyserar och tisseltasslar brudar emellan?

Är killar likadana? Jag säger då de killar - var glada att de inte uppfunnits smink och push-ups bhs för er!

Jag ska lätt börja gå utan smink och bh, se vem som tar hand om den grottmänniskan i slutändan ^^

Nu ska jag se till och göra något vettigt av denna dag, tex införskaffa mig en semla! Jag har varit utan socker sedan förra söndagen. men Fettisdagen är liksom.. fettisdag, en liiiten en bara tänker jag ;)

Puss!

Godkväll!
Kör lite nattbloggning från mobilen ^^ helgen var kanon på många sätt! Distanslöpning med Torill där vi sprang på berg och i skog. Stooora fina snöflingor som gav känslan av att befinna sig i en snökula :)

Idag har jag först varit till en kiropraktor på morgonen. Hon bad mig snurra runt så mycket på den bristen att när jag till slut reste mig stod håret åt alla håll som om jag gjort något heeelt annat! Var första gången en kvinna fick mitt hår så ruffsigt ^^
Jag har även tagit en sväng på stan. Då går jag i min egen värld med musik och fnissar åt mina egna tankar. Bland annat kommer jag på mig själv att tänka "jaha, höll man på att krocka med en annan tant". Därmed kategoriserade jag mig själv som tant ;D sedan spontan handlade jag en liten svart klänning till lördag. Eftråt gick jag och fnissade åt mig själv, skakade på huvudet och funderade hur jag tänkte där. Men nu får jag så lov att ha den ;)

Ikväll skulle jag och Torill ut och jogga lite. Vi planerade 10-12 km. Det gick så lätt och fint så när vi skiljdes hade jag 13 km på min klocka så jag tog några varv i boulongnern innan jag skuttade hem. 20,5 km fick jag glad i hågen! Vissa dagar går det liksom mycket lättare. Idag var en sån. Då man blir sådär nykär i löpningen igen <3

Den är liksom inte perfekt på något sätt min kropp. Men jag älskar den efter såna här rundor. Jag är så tacksam för att den är frisk och hel trots allt jag utsätter den för.

Idag har vi dessutom fixat en vecka utan socker vilket vi firade med kvällens löprunda. Inget annat sätt ska ni veta! :)

Nu går ögonen i kors. Natti folket!

Puuuuss :*