Alla inlägg under juni 2013

90.

Av Isabella - 26 juni 2013 21:40

jaani, ni märker kanske att detta med bloggandet avtar mer och mer? jag har inte direkt något att skriva om känns det som. Dagarna avlöser varandra, vissa innehåller träning, vissa innehåller jobb, jobb jobb och träning, vissa är en hel drös med tågluffande osv.


Nå! Senaste inlägget var från 11e juni, det är alltså 15 dagar sedan...  snabb summering. Jag har återhämtat mig efter distansrekordet på 6 timmars, helgen efter sprang jag och Torill till Hjo, med Jessica på cykel som sällskap. Då skrapade vi ihop 32,5 km. Väl framme kände jag av i höften samma smärta som jag hade för något år sedan så då valde jag att vila från löpning några dagar samt boka tid hos en naprapat.

vad gjorde vi i Hjo av alla ställen tänker ni då? (h)Jo, vi hejade på finaste Ida som cyklade Vätternrundan den dagen, nöjt av vädret och alla glada människor. Kanondag i det stora hela förutom höften. Superfina Maria kom på besök måndag-tisdag också, underbart att träffa henne igen! Vi hade toktrevligt och sa att detta ska göras om!


Efter det har jag varit hos naprapaten två gånger, mannen där har viftat runt med mitt ben för att få höften i så avspännt läge som möjligt, han har armbågat mig på mycket ömma punkter i rumpmuskeln så jag ville sparka honom samt gett mig lite tips på hur jag kan göra för att få innersidan av låret att slappna av mer vilket tydligen är den stora orsaken till min smärta. Så jag lydde honom, vilade i massor, tågluffade till Bollnäs. Firade min kära far som fyllde 50 år, sprang 16 km med Sandra, tågluffade hem samt hann med att göra de där rörelserna en gång. När jag kom på återbesöket var min insida mycket bättre sa han. Jag hade skött mig! så där ligger man i bara underkläder med en liten handduk över sig och känner sig sjukt stolt över att kroppen minsann lyder order.

Så detta ska självklart fortsättas göras, för jag kan säga att det är inte jätteskönt när man känner hur han trycker in armbågen i rumpan och pressar. Jag ville mest skrika, sparka och springa därifrån.


Sedan klev jag ju på min arbetsvecka idag. Började lite lätt med ett 6.15-15.30 - ish pass. Därefter taggade vi till och körde cirkel. och gisses så vi körde! Efter första varvet trodde jag nästan jag skulle spy, så efter sista varvet och utpumpningen mådde jag lite illa och yrselig. Men vi fixat! Stationerna då (äru med Susanne?); Plankan på boll, sidohopp över låda, breda + smala armhävningar, flygplanet x 2, dips, magövning med stång, utfallshopp + upphopp, baklänges burpees, rodd, hopp över låda och sedan en slags idioten med grodhopp. Har jag missat någon nu? Sjukt jobbigt och jag var trött redan innan. Men efteråt var jag mest darrig i benen och endorfinfylld. Gillart!


Jag har dessutom börjat med 5:2 metoden som innebär två fastedagar i veckan med ca 500 kcal i intag. Det fungerar rätt bra, har bara hunnit med två dagar ännu. Imorgon är tredje dagen. Sedan på fredag tänkte jag testa benen lite och lördag tänkte jag försöka mig på ett tvåmilapass.


Sådär ja, då var väl ordningen återställd, som sagt. Jobb, träning och massa resande. That's my life.


Puss på er! ;>

ANNONS

89.

Av Isabella - 11 juni 2013 22:27

Godkväll!


Har haft ett toppendygn i götet med finaste Tessan :> Åkte dit igårkväll, där blev jag upphämtad och vi åkte och handlade. Lite götta, hyrde filmer och gjorde oss redo för en mysigkväll. Riktigt trevligt och vi hann med två filmer innan vi stupade i sängs. idag klev vi upp vid nio, käkade frukost, färgade hår och gjorde oss redan redo för en dag på Liseberg!


Kom dit till 13-ish. Massa massa massa folk så de tog oss över en timme att komma in och sedan få åkbanden. Så efter typ 1½ timme lite drygt hade vi väl kommit fram till första karusellen. Asläskig men jag hade ju korkat nog insisterat att vi skulle åka den..trodde jag skulle dö x antal gånger under åkturen men jag överlevde! Därefter var ju klockan helt plösligt halv tre så vi knatade och käkade innan det var dags att ta nya tag. Tessan lurade upp mig i Lisebergsbanan med orden "den är inte farlig, den går typ i våger fram och tillbaka bara!" jomenjustja! Och undertiden vi åkte så körde hon upp händerna i luften, tanten i mig ville väsa åt henne att ta ned dem så hon inte råkade fastna i något på vägen liksom! men hon klarade det och så lika jag!


Nytt mod gav vi oss på uppskjutet (även detta min korkade idé), de enda positiva där var väl att Tessan vrålade i lika mycket dödsångest som jag - hehe -. Direkt på detta körde Tessan uppswinget vilket jag aldrig mot några pengar i världen skulle ge mig på. Sedan körde vi på med hanghai, underbara karusell!!! Jag älskar de äckliga pirret som man får i magen. därefter en annan fin snurrrkarusell. Tessan fick mig även att åka två vattengrejer så vi blev tokblöta båda två, men roligt var det. Sedan körde vi på med hanghai igen innan vi skulle bege oss mot centralen. Och då hade vi den underbara turen att hamna bredvid två kompisar, män omkring 35 års åldern. Där ena gillade karuseller, andra tjöt som en tjej. och stönade däremellan. vi skrattade så vi trodde vi skulle kissa på oss nästan, helt underbar åktur måste jag säga!


Underbar dag, underbart sällskap och sjukt roligt har jag haft. Detta måste helt klart göras om! <3


     

ANNONS

88.

Av Isabella - 8 juni 2013 17:15

Råda Ultra Natt - 6 timmars


Då var det gjort, mitt livs andra 6 timmarslopp är genomfört. Dagen började med att jag sov till tio, chillade runt utan att stressa massa. Vid ett tiden åkte jag ned till stationen för att hämta upp Jennie. Väl på plats hör jag en pappa säga till sin son samtidigt som han pekar på mig "Skulle du vilja åka tåg med hon?" vet inte riktigt vad jag gjort för att dra åt mig den uppmärksamheten?


Åkte därefter hem, handlade frukost och knatade till rummet vi skulle ha efter loppet. Där efter var det i princip dags att byta om och bege sig där vi skulle bli upphämtade. Ett glatt gäng på fyra personer styrte kosan mot Råda. Det var snart dags! Jennie hade ju ett hopp på ca 6 mil, jag hade en plan på att genomföra 6 timmar, kanske komma upp i 5,2 mil för att klå gamla rekordet. Men framför allt lyssna på kroppen, trots allt bara 6 dagar sedan jag sprang maraton. Väl på plats hämtade vi ut nummerlapparna, fick även en påse bröd som gjorde Torills dag och kväll. Hennes glädjetjut över den påsen är nog oslagbar :)


Kl 18 gick startskottet, då skulle vi springa/jogga/lunka/gå i 6 timmar, fram till tolvslaget. Banan var enligt arrangören "lätt kuperad" men det kom vi underfund med att naah inte lätt. Ganska så superjobbig och sugande bana. En dryg backe där Jennie efter några varv började gå, men jag kunde inte gå pga mitt knä som gjorde ont i sträckt läge. Det var bara att gilla läget och jogga även där liksom. Efter ca 2-2,5 timme började vi båda fundera i tankar kring att bryta loppet. Jennie hade problem med andningen för allt pollen då hon är allergisk. Och mina ben började strejka när vi gick istället för joggade. Men utöver de höll vi modet uppe, fick påhejningar av andra löpare och hejade på de andra också. Det var en hel del lag som sprang stafett så att säga. Så då var de inte samma personer varje varv utan det varierade och de hade ju - konstigt nog - högre fart än oss ensamlöpare. ;) Men vi kämpade på, kom upp i 30 km, räknade ned till maraton och ultradistans. Vi sa de "maraton, sedan får vi se om kroppen orkar mer eller inte". Kom närmare och närmare. Vid 35 kändes kroppen rätt okej, så länge jag joggade så gjorde det inte lika ont som att gå, och Jennies anding kom och gick. Så då började vi räkna på att kanske kanske, 1,5 timme kan vi fixa 15 km på.. Så vi körde på, mindre prat, mer fokus. Ena foten framför andra, ett varv i taget. Poff var vi uppe i marathon distans, sedan pang vare ultra distans, då var det 9 km att fixa på dryga timmen, det skulle kunna gå!


Jennie fokuserade först på 50 km, sedan så muttrar hon och säger "nej, vi ska fixa 52 km så du får distansrekord! Du sprang maraton i lördags, du kämpar fortfarande. Då ska du ha ditt nya distansrekord också!" så vi körde på. Tjoff var det 30 min kvar, såväl som 3 varv kvar till 52. Vi skulle fixa det! Fick nya påhejningar vid varje varvning, folk som skrek över hur duktiga vi var som bara matade och matade varv efter varv. Speakern uppmärksammade oss vid nästan varje varvning, även snabb fram och vilja intervjua när vi tog till oss av godheter och vätska vid varvning. Men icke, vi körde ba!


Rätt vare var så var den där, backen, för sista gången. Vi tog den med storm, ägde sönder den totalt. sedan var det bara några hundra meter till "mål". Springer in på ca 5.55 någonstans, kramar varandra. Glädjs över våran seger för vår egen skull, seger över kroppen, över omständigheterna och mitt nya distansrekord. Så nöjda! Där efter var det bara att vänta in den sista utmätningen. Vi fick till slut ihop 52 490 m, en ny medalj och mycket ömma ben. Men det vare värt!


Superstort tack till Jennie för stödet, peppen och sällskapet hela kvällen igår. Båda gav och fick den motivation och stöd som behövdes för att kunna genomföra.


Ni vet vad de säger: Pain is temporary - quitting lasts forever ;)


     

87.

Av Isabella - 7 juni 2013 10:37

powpow, här sitter jag. Återigen med tävlingsnerver och tänker tanken "varför?!". Ikväll är det dags för mitt andra 6 timmars lopp. Andra för i år och andra i mitt liv. 6 dagar efter maraton och jag känner att detta blir nog finemang!


Om någon timme ska jag hämta upp Jennie vid tåget för hon ska sova här i natt när vi kommit hem från loppet. Det är ett kvälls/natt lopp vilket också blir mitt första, riktigt spännande! Vi kommer spring mellan kl 18-24, Jennie den tokan siktar ju på över 6 mil, jag tänkte hänga på så långt jag kan och orkar sedan köra mitt eget tempo. Det är alltid lika spännande att testa kroppens gränser, kommer jag slå rekordet från förra 6 timmars? 5,1 mil. Det kan hända att jag lyckas, jag hoppas fixa det alla fall!


Men utöver detta tänker jag framförallt njuta, hoppas på en härlig kväll och härligt sällskap. Vi är trots allt dryga hundra löpare som ska springa/jogga/lunka/gå runt runt på denna slinga ca 1200 m lång ;) Är ni intresserade av liveresultat kan ni hitta det HÄR under kvällen. Ni kan även skicka hälsningar via Råda Ultra Natt's facebook som de kommer framföra till oss löpare på något vis :)


Äsch, nu taggar vi till och kööör ba, kööör! ;)

86.

Av Isabella - 3 juni 2013 11:26

Stockholms marathon 2013


Dagen började med att jag klev upp 5.30 för att dricka mitt morgonkaffe och göra mig i ordning. Torill hämtade mig kl 7 så for vi norröver mot storstaden. Peppade till tusen var vi båda två, pirriga och fnittriga. Torill började prata något om att jag minsann hade kapacitet för 4 timmar plusminus någon minut. Jag svarade att jag hade målet som mål. Så vi kom överrens om att köra på så som bara vi kan. Jag berättade att jag minsann drömt om att vi redan sprungit. Då gick första halvan av loppet tokbra, sen rätt vare var satt vi i bilen hem. Ingen av oss mindes hur andra halvan gått, hur vi duschat och sedan satt oss i bilen på vägen hem igen. Men vi mindes att vi sprungit på 4.13 och fått våra medaljer och tröjor. Torill skrattade lite och menade på att det nog var ett bra omen inför loppet.


Kom till Stockholm, åkte in till stadion, hämtade ut våra nummerlappar, peppade, fixade allt och ställde oss i startledet. kl 12 gick startskottet för de som var i första startledet. Vi fick starta kl 12.10 Sprang på, kände från början att magen inte var med idag. Usch denna eviga fajt, ska de fungera eller inte?! Nåväl, var bara att göra det som gick. Springa på, kilometerna verkligen rusade förbi, rätt vare var sprang vi förbi 4 kms skylten. Och fortsatte. Torill den lilla galna kvinnan (som sprang sitt 74e marathon!) sprang och peppa på publiken hela vägen, hejade på dem så de skulle heja på oss löpare. För de var väldigt tyst i publiken! efter 16 km fick jag ge mig första gången, in på toaletten och sedan iväg igen. Blev inte bättre eftersom det inte fungerade. Fick gå 3-4 gånger under loppet. Släppte lite grann sista 7 km så då fick jag njuta alla fall.


Första varvet gick relativt fort, rätt vare var så skulle vi ut mot Djurgårn och Gärdet. Där var det i princip folkdött på publik. Mycket tråkigt men i övrigt en fin natur. Efter ca 9 km kom vi in till stan igen. Började närma oss 30 kms markeringen, då är det bara 12 km kvar. Helt sanslöst, snart i mål alltså!

 


Som sagt, sista 6-7 km släppte det värsta med magen och jag kunde faktiskt - konstigt nog - njuta den biten. Med över 30 km i kroppen så kunde jag le och njuta, regnet som kom gjorde ingenting för vi hade snart genomfört marathon. och Torill sprang på sidan om så otroligt peppande och puschande underbar och sa "FAN BELLA VAD BRA DU ÄR VAD BRA DETTA GÅR!" och det gjorde att man kunde ta lite till. Och kände att tusan, vi har nästan 4 timmar inom sikte. WOW. När vi passerar 41 km och närmar oss stadion så säger jag till henne "Det blir ingen slutspurt så du vet" och svarade hon att vi höll ju på med den. Kommer in i stadion och man känner publikens jubel, att det snart är klart, genomfört. Knäna värker lite grann, låren känns och vaderna börjar bli nästan lite krampaktiga. Men vi fixar det! Jag gör självklart flygplanet in över mållinjen, bara för att jag kan efter 42 km med magproblem dessutom. (bevis hittar ni HÄR) Fy tusan vad vi är grymma! 4.03.51 springer jag in på och jag är så tacksam, så glad och så chockad över tiden. Det trodde jag aldrig, ALDRIG!


Stort tack till Torill som gjorde detta med mig, utan henne hade det gått mycket segare och inte alls lika glädjefullt skulle jag tro :)


 


Min min min, bara min!


85.

Av Isabella - 2 juni 2013 12:08

jolå, såatteee.. jag sprang stockholms marathon igår. fett nöjd med dagen, vädret, tiden och sällskapet.

Sjukt nöjd tjej har ömma och stela ben idag.


Längre utvärdering kommer ikväll/imorgon.


 


Puss så länge!

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7 8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2013 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Ultralöpare. Sockermissbrukare. Kämpe med Blogkeen
Följ Ultralöpare. Sockermissbrukare. Kämpe med Bloglovin'

Följ bloggen på Bloglovin


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se