Alla inlägg den 17 december 2014

Av Isabella - 17 december 2014 09:26

Hej hej hallå! 


Jag känner mig snudd på symptomfri nu från förkylningen. Så som en liten tidig present gav jag mig själv en plats på cirkelpasset igår. Det var Hannas avslutningspass, dels inför julen och dels för att hon kommer bli borta ett tag.

Alla som känner Hanna och varit på hennes pass förr vet ju att detta såklart innebär att hon därför planerat ett extraextrajobbigt pass, för hon planerar alltid extrajobbiga nämligen! Med en fin avslutning på detta...


Så jag skuttar till gymmet, påvägen tappar jag dock min kompanjon (det var nästan som om jag tappade henne i farten men hon kunde inte komma från jobbet) så jag fick dra på min charm, och fann Lisa på gymmet istället. Inte sådär jobbigt tisdagssvårflörtad som människor annars kan vara, utan jag fick henne inom loppet av en minut ;)


Nu när jag skaffat mig en ny hetskompis började jag inse att detta kommer bli jobbigt, riktigt jobbigt! Det var längesedan jag var på cirkel och längesen jag tränade styrka alls liksom... ajaj! Nervositeten var välbefogad när Hanna i all sin glans kommer in med ett leende som är svårt att beskriva, men man kan ju lugnt säga att det leende gav en kallakårar längst ryggen för hon var på helt rätt humör! Amerika skulle lätt kunna använda henne som tortyr med sina fångar och de erkänner bara de ser leendet, såpass.


Stationerna var; Knäböj med medicinbollskast mot vägg, Spindelarmhävningsgång, burpees med jämfotahopp upp på låda, liggande lårcurl, vandrande planka, dips på lådor, sidohopp över bräda, sumoknäböj med stång, vandrande armhävning med balans på boll, knuffa matta med vikt, enbensböj x 2, en armhävning + 10 mountainclimbs, utfallshopp, mage med stång.

Efter första varvet (1 min per station som vanligt) mådde jag illa men vi körde vidare ändå precis som vanligt (45 sek per station nu). Och när man får hjärtklappning, benen håller en inte uppe och man får svårt att andas. då gör man så gott man kan, och fortsätter ändå till nästa station! Det var så galet länge sedan jag tog ut mig sådär och jag behövde verkligen de :D


Sedan när vi dött, så var det dags för den finfina avslutningen, Hannas leende var bredare och hennes röst var ännu mer vass med mysinslag när hon berättade om den. 40 sek burpees, 40 sek snabbafötter, 30 sek burpees, 30 sek snabbafötter, 20 sek burpees, 20 sek snabbafötter. SEN var vi klar! Och det var ingen vila mellan dessa, utan vi var i samma par som tidigare, så ena gjorde burpees andra snabbafötter och bytte direkt sen.


Sedan, när jag väl tog mig nedför trappen från gymmet (utan att rasa ihop, klamrade mig fast i stången) och slääääpade mig hem insåg jag att aj, detta kommer kännas imorgon.

Helt rätt, imorse när jag vaknade, var det som om någon bedövat mina ben och rumpa, blytungt! Ville inte röra dem. Gnyr vid varje rörelse, och jag min nöt tycker det är en smart idé att gå ut och jogga lite idag. hehe.


Nu ska jag dricka upp mitt kaffe, intala mig att löpning kommer göra mig väl och hoppas ingen ser mig på rundan. Puss på er!

 

 

Skapa flashcards